Mina köttliga rötter

Min musikaliska bana började jag i tidig ålder och mycket har hänt sedan första låten “Jag vill blåsa trumpet” såg dagens ljus. Jag började i mellanstadie spela klassiskt piano. Snart började jag spela bas, men dagen efter bytte jag till gitarr istället och har sedan dess klinkat på.

Första gitarrläraren var min far, som jag lyckats bryta benet på i en gemensam bob-färd i pulkabacken. Så han satt mest still och då passade jag på att lära mig några ackord.

Men egentligen har musiken sina rötter längre tillbaka. Både i mammas och pappas släkt har det funnits musiker. Förutom att pappa – som jag – har lirat gitarr i diverse band, gjort skivor och turnérat runt, så har även farfar jonglerat med gitarrer på scen och morfar var dansmusiker då det begav sig:


Pappas bror, Irving, är trummis och lirade bl a med Choralerna, m fl. Min mor spelade piano en gång i tiden och bror Danne är egentligen mer musikalisk än mig, men det av morfar ärvda bilintresset kvävde musikintresset. Fy skäms, Danne! ;)

Några av pappas skivor inklusive en ny demo som jag fick för bedömning i helgen:


Så jag har mina förfäder att tacka för att jag fick en liten liten del av deras musikaliska talanger i mitt DNA. Tack alla nämnda och icke nämnda...

Helgen som nyss passerade gick i musikens glada korstecken. De tre musketörerna: morfar, pappa och jag drog några väl valda ackord i söndags hos mina föräldrar:


Därefter spelade jag in mina talangfulla döttrar i Jono Crib. Filippa på trummor och sång och Agnes på klockspel och sång. Det ska bli en sång till Jenny som fyller år på torsdag. Eftersom hon är frånvarande från nätet, oroar jag mig inte det minsta att hon ska få reda på nåt. Så schhh… ;)